Del 2
I den lilla staden Boonsboro närmar det sig invigning för familjen Montgomerys nyrenoverade värdshus. Den som håller i alla trådar är mellanbrodern Owen, familjens organisatör som har koll på minsta spik i bygget - noggrann enligt honom själv, pedant enligt sina bröder. Men det han inte har planerat är att falla för Avery MacTavish, den eviga singeln som jonglerar pizzor och fakturor i sin restaurang tvärs över gatan... Nora Roberts är född och uppvuxen i Maryland, och i sin senaste romantrilogi har hon inspirerats av staden Boonsboro, där hon bor med sin familj. Liksom i böckerna har hon rustat upp ett gammalt värdshus som nu är hotell. Med Pojkvännen fortsätter Nora Roberts sin omtyckta trilogi om värdshuset i Boonsboro och människorna runt omkring det.

Del 1

Värdshuset är första delen i en ny romantisk trilogi som utspelar sig i den lilla staden Boonsboro i Maryland. Här bor de tre bröderna Montgomery som tillsammans med sin viljestarka mamma just börjat rusta upp stans förfallna värdshus, som de vill förvandla till ett modernt och charmigt hotell. Men familjens arkitekt, Beckett, har inte bara renovering i tankarna? I staden bor också den unga änkan Clare Brewster, som flyttat hem med sina tre små söner och öppnat en bokhandel i närheten av värdshuset. Beckett har varit hemligt förälskad i Clare sedan skoltiden, men alltid dolt sina känslor. Till sin förvåning upptäcker Clare att hon dras till det gamla värdshuset och till mannen som ritat det. Kommer deras kärlek att få en andra chans, nu när allt är på väg att förändras i Boonsboro?

Dawn var den första flickan Cathy Glass var fosterförälder till. Första intrycket var att Dawn var en rar och välbalanserad tjej, men det var bara en fasad hon visade upp för att dölja en barndom så traumatisk att hon inte ens kom ihåg den.

Första natten vaknar Cathy av att Dawn med stirrande blanka ögon står lutad över spjälsängen där Cathys bebis låg och sov. Dawn gick i sömnen – vilket Cathy vet är vanligt hos oroliga barn. Det upprepar sig och en skräckslagen Cathy upptäcker en natt Dawn i färd med att tända en tändsticka samtidigt som hon mumlar ”Det är inte mitt fel” i sömnen.

Cathy upptäcker att Dawn skolkar från skolan och har svårt att hitta vänner. Än mer oroande är att Dawns rum en natt är tomt och kudden täckt av blod. Hon har skadat sig själv för att bli av med smärtan från sitt förflutna.

När Dawn försöker begå självmord inser Cathy att flickan behöver mer hjälp än hon kan ge henne. Dawns mor anförtror Cathy att Dawn, mellan det att hon var fem och nio år, bodde hos släktingar på Irland. Snart förstår Cathy att det hon utsattes för under den perioden har gett henne djupa sår.